Jag känner ett starkt sug att gå på grym tillställning utklädd till något extremt osexigt. Jag tänker bladlus, jag och emma var inne på det häromdagen. Klä sig i stora röda dräkter med massa ben (så man förstår att de är en insekt?, vem fan vet hur en bladlus ser ut Egentligen? bara man ser skabbig och insektig ut funkar det, och Röd, så man kan försöka få folk att sympatisera med en för att ens pigment används för att färga godis) åh. Dock blir det nog djävligt varmt, men det är det värt. Charlott
tyvärr är paint en bitch och tillåter mig inte använda någon annan färg en grå, ALLT blir grått, föruom bilden på jag som lusposar. är mycket konfunderad över detta mysterium. Bör även tilläggas att jag inte är konstnären till hela skapelsen, stal grunden, endast det gråa och ansiktena har jag fixat, all cred till google alltså.
Idag bör jag, göra två kapitel i matteboken, skriva 1 bokanalys, 1 filmrecension, plugga till ett prov om renässansen och barocken, skriva ett so-arbete och säkert något mer jag glömmer. On top of that vill jag se klart David Lynchs Elephant man, även se Stalker (Andrei Tarkovskij) och åka in till staden och hyra Moulin Rouge och Omen. Hmm. Hur ska jag hinna. Kommer föromodligen inte göra något, på sin höjd plugga 10 % av vad jag måste göra, se klart elephant man och sen sova. Är så djävulskt trött. Charlott
underbara bilder på Ali Michel, fotograf Paolo Roversi
And last night phrases sick with lack of basis are still writhing on my floor
Efter en näradöden upplevelse i onsdags är jag fortfarande helt slut. Jag har fläskläpp, brutet ett revben, massiva blåmärken och skrubbsår och självhatet är på topp. Vad hände? Jag var en idiot. Det är allt som behöver sägas, det är förklaringen till att jag mår som jag mår. Ren och skär idioti. Charlott
Jag har på mig strumporna som är dina för ibland krävs det så lite för att känna sig lite mindre ensam. Ärligt talat ska jag inte tänka längre än såhär för det är så mycket som tar mitt hopp nu förtiden.
Det finaste som hände idag var en man som kom fram till mig och sade till mig att han hade sett mig tidigare idag och något om att jag gjorde honom glad med mina färger. Eller jag tror det var vad han menade.
Väldigt mycket är just nu väldigt konstigt. Relationer, mitt humör, beteende, den drömfyllda sömn-liknande aktivitet jag ägnar mig åt då jag egentligen borde sova på riktigt. Bristen på sömn har lett till att allt i vaket tillstånd också uppfattas som något drömliknande. Känns som om jag står utanför och ser på när allt ter sig som vanligt fast i ultrarapid, helt oberoende och omöjligt att påverka. Känner mig avtrubbad. Comfortably numb (pink floyd) förevigt på repeat. Charlott
Innan 0000 ska jag ha skrivit en bokanalys om ?The strange case of doctor jekyll and Mr. Hyde? ( Robert Louis Stevenson). Jag kommer dock inte igång, är för tankspridd. Fast jag har inget val, måste bli klar idag. Får ta en dag i den kommande veckan och bara låsa in mig, stänga av mobilen, dra ur telefonjacket, stänga av datorn och lägga mig i fosterställning på golvet och bara tänka. Har så mycket undanförskjutet jag måste bearbeta, måste öppna den förseglade känslo-asken och släppa ut innehållet, även om det stinker. Charlott
Jag hatar alkohol ibland. Det ger mig så sjuka godiscravings. Jag har vairt lyckligt godisren i några dagar, men så kommer alkohol in i bilden och inget ont kommer ensamt så då ska minsan godis komma och håna mig. Jag och C gick på en promenad(för att göra något bra det här lovet har vi lovat varandra att gå minst en 30 minuters lång promenad varje dag) i skogskyrkogården.
And still in your brain you got something to proof
Det vore så förfärligt älskvärt om bara snön kunde smälta och om denna kväll kunde bli lyckad. Jag vill bara ha knaper och kraftwerk, och sällskap. Charlott
Efter att ha skippat mattelektionen efter som jag visste att jag inte skulle fått något gjort drog jag till staden och köote en till farfarsskjorta fast i babyblått. Sedan ringde Elizabeth vilet var en fin och glad överraskning efter som vi snackat om att ses, men det har lix inte blivit av förrän idag.
Jag skulle göra vad som helst med dig, offra allt för dig
Vet inte riktigt vad det handlar om men jag vill verkligen inte gå hemifrån. Vill bara dissa alla planer, kolla på några filmer, läsa lite och glufsa i mig kopiösa mängder popcorn för att sedan falla i matkoma och vakna i lagom tid (aldrig) imorgon bitti. Ser fram emot en helg med lägenheten för mig själv, och nu tänkte jag göra en liten "Dagens"-lista;
Dagens tillstånd - manodepressiv som vädret Dagen låt - vadsomhelstochalltdukanhitta med Good Charlotte Dagens drömoutfit - någon lurvig djurdräkt, helst ett pungdjur (stor tomatdräkt är helt ok) Dagens Miss - Hawaii Charlott
Jag önskar inte att jag kunde styra över andras känslor, men att kunna styra över tiden, spela tillbaka, återuppleva och kanske kanske korrigera, det vore bra. Nu är allt som det är, format av det föregångna. Kanske borde man se möjligheten i framtiden istället för att önska gamla saker ogjort eller annorlunda, men det är svårt, speciellt eftersom det känns enklare att göra ?rätt? när man väl har facit i hand. Att göra bra val i framtiden måste baseras på goda erfarenheter, sunt förnuft och tur. Kan man inte bara få välja ett favorit ögonblick, det där ögonblicket då man kände sig genuint lycklig, och sen kan man leva i det, i all evighet. Eller bara få uppleva just det ögonblicket en gång till, sen kan man dö. Charlott
emma dödade min "roliga" dalahäst. sen mobbade hon henne och tvingade hästen att bli en han. jag grät, hästen grät, hovet grät.
Helghelg jag vill ha helg och lov. Har just smällt i mig hemmagjorda mozartkulor och är uppe i ett sockerrus. Fredag, Lördag Och söndag ska utnyttjas till det fullaste, funderar på att spendera pengarna som var tänkta till europaresan på just den kommande helgen. Fast nej, det skulle sluta i ett så grovt självhat att jag förmodligen skulle ruttna. Förövrigt var lördagkvällen och söndagskvällen riktigt bra, tillskillnad från misärfredagen. Helgens höjdpunkt måste nog varit allt häng med emma på min älskade förortsbalkong, fint belägen på tobaksvägen. Den fungerar perfekt för allt, förkrök, djupa diskussioner, filminspelningar, Allt. Att resan till HN var fylld av interaktioner med nya, glada, oväntade människor var också bra, men absolut bäst var nog ändå när Selectamaskinen först inte gav oss någon kexchoklad men sedan, med lite hjälp av en slightly berusad man, kastade ut en kexis och ist för 3 kronor i växel tillbaka - 3 femmor! Materiellmultiplaorgasm. Charlott
Tänkte att det kunde vara bra för er att veta 10 viktiga saker för att överleva zombies. Jag lärde mig detta idag från boken The Zombie Survival Guide av Max Brooks.
Top 10 Lessons for Surviving a Zombie Attack
1. Organize before they rise! 2. They feel no fear, why should you? 3. Use your head: cut off theirs. 4. Blades don't need reloading. 5. Ideal protection = tight clothes, short hair. 6. Get up the staircase, then destroy it. 7. Get out of the car, get onto the bike. 8. Keep moving, keep low, keep quiet, keep alert! 9. No place is safe, only safer. 10. The zombie may be gone, but the threat lives on.
Jag har kryddor åt dig om du är född på åttiotalet
Vet inte vad jag ska ha på mig ikväll. Det råder inte direkt någon brist på kläder, dock brist på sådanna som jag inte tröttnat på. Funderar på att bokstaligt talat spice-a upp någon trist outfit med grönmynta eller någon annan fin kryddväxt med gröna blad. Lim + koriander = väldoftande och unikt? Charlott (-Kaskelott)
Ibland inbillar jag mig att jag lockade fram något bra ur dig. Men jag vet att det handlade om hur kasst jag fick dig att må.
C på bilden. Tagen av moi.
Så här kul har jag inte just nu. Men jag har i alla fall instalerat PS på Charlotts dator så att jag faktiskt kan vara här ibland. Allt suger för det mesta eller bara just nu eller kanske hela tiden.
Sitter och hetsdricker absurda mängder överstarkt svart kaffe i brist på tobak. Jag mår illa. Kaffet är sjukt beskt och kallt, värt att nämnas än en gång, jag mår illa. Mycket. Förövrigt vill jag att emma ska vakna, så hon får veta att hon ska vara sällskap här hos och med mig ikväll, kanske drar vi ut sedan, eller så kör vi helkväll här tycker jag. haha, skönt att jag bestämmer. öh. Charlott
Varför var dina texter så mycket bättre när de handlade om mig?
Ibland känns det som om jag börjar prata nonstopp om mig själv. Jag gillar inte att prata om mig själv, det får mig osäker. Jag börjar rabbla upp massor av mina känslor samtidigt om jag stakar i orden för jag känner hur mycket det egentligen är som jag behöver få ut. Jag pratar inte så ofta om mina problem efter som jag anser att jag inte har större problem än någon annan. Det har jag inte heller, men det betyder inte att man ska skuffa undan dem och skita i dem totalt.
När jag väl pratar så känns saker lite lättare. Att sätta ord på sina problem är det bästa man kan göra, det är som att göra dem mindre. Det gillar jag. De lixom försvinner bit för bit när man snackar om dem.
Jag lite småfinnig, glansig efter ansiktskräm osv.
Emma åkte ganska nyligen härifrån. Vi spenderade kvällen konstant ätandes chilikladdkaka samtidigt som vi talade om livet och allt som hör där till. Jag hoppas Europaresan blir av (har döpt om det till Europaresan ist för Paris-resan eftersom London och någonstans i Italien (?!) nu kanske är vad som blir av). Vore nog bra att komma bort lite från vardagen, staden, livet här. Flera yttre faktorer har blivit inprentade i ens huvud, nu är det inte längre yttre ytliga faktorer, nu är det något som äter en inifrån. När det väl kommit in finns ingen återvändo, det nya som kanske inte alls är bättre än det gamla har öppnat upp sig som en ny värld och att gå tillbaka är en omöjlighet. För om man gick tillbaka skulle minnena av det nya, större, lämna en uttråkad. Det går inte att uppskatta det som egentligen kanske är det enda som kan göra en lycklig. Man blir otålig då man vet att något större, mer spännande finns att uppleva.
Ta inte det röda pillret, ta det blå. Eller ännu bättre, inget alls. Charlott
Imorgon blir det hets di masse. Varför måste allt ske på en och samma dag? När blev torsdag dagen D? I varje fall så hoppas jag att det går bra på matteprovet, och oj, där blev det här inlägget lite För intressant. öh, jag är olycklig men vad gör det, snart är det vår, jag är pank men vad gör det, snart inser vi alla att pengar inte har något värde. Jag har nått stadie 1 i galenskap men vad gör det, snart förlorar jag kontrollen och blir rent galen, emn då har jag ju vunnit ellerhur? Drömmen är ju att vara så dum så möjligt, så lättroad att gula bananer gör en lycklig, och blå gör en förskräcklig. Charlott
Fina bilder, fin blogg. Denna bild(och ett antal andra bilder från denna unge dams blogg) får mig att tänka på Science of sleep. Hur har hon inrett sitt rum egentligen? Det är ju bara för bra. Och de bleka färgerna och klänningen som är underbart fin och gör att de bleka färgerna inte bara blir en blek massa utan bryter av så genialiskt bra. Bloggen är fin och bra i övrigt.
Pirateskulls and bones, sticks and stones and weed and bombs
Radiohead är övernaturlig musik. Ett musikaliskt under. Jag är förövrigt extremt pepp på våren. Har köpt ett par solbrillor till samlingen, nu saknas bara solen. Vädret idag var inte nådigt, kändes som om en mycket stor, arg, tysk kvinna gastade så att det kom en dusch av ondsaliv över hela mig. (detta fenomen är också känt som duggregn). Längtar så förfärligt efter parkhäng, att bara ligga och småprata, lyssna på musik, småfrysa och halvsova i timmar. Komma och gå när man vill, inte lägga ut pengar på dyrt kaffe, ja, parkhäng är det ultimata. Förövrigt förlorade jag en stor del av mig självrespekt i helgen, någonstans påvägen gick den förlorad. Hittelön utropas, annars hoppas jag det finns sådant att köpa på burk. Charlott
Måste springa till skolan. Suck. Orkar inte. Tänker tillbaka till den fina lördagen då jag, min bror och några kompisar serverad på min mors 50årsfest.
Det mest inspirerande just nu är nog filmen Rosemary's baby regisserad av Roman Polanski från 1968. Klänningarna Rosemary, spelad av underbart söta Mia Farrow, är helt bedårande. Mesta dels ljusa pasteller och litespetts eller söta kragar. Att hon senare i filmen har kort blondt hår gör inte saken mindre älskvärt. Snacka om att jag vill blondera håret.
Här kommer en liten fånig film om hur jag klär mig i vår inspirerat av vissa trender. Lite över ambitiöst att göra en film, men in brist på annat blev det så.
Det är lite pasteller, lite tunna tyger, lite ormmönstrat(vilket jag älskar efter som det är så fruktansvärt fulsnyggt), småblommigt(vilket är mitt favorit blommönster den här sommaren). Den mesta inspirationen kommer från Luella och Christopher Kane som är två av mina favorit kollektioner till våren.
Men andra kollektioner jag gillar är:
Jil Sander - För sina sköra fina tyger.
Gareth Pugh - För att det är mörkt.
Lanvin - För att det klänningarna som var i blått och beige var så brutalt fina.
John Galliano - För att jag älskar 20tal.
(Färgerna är fel och knäppa osv. Men paraplyt är ormskinnsmönster, blusen är blommig och radion är i verkligheten snarare mintgrön är ljusblå.)
Blev just lite sällskapssjuk. Har lägenheten för mig själv och vill sitta på balkongen inlindad i filt och snacka, röka, fnissa hela natten. (om någon inte besitter den underbara fniss-egenskapen kan simpelt skratt accepteras) Problemet är just att jag är ensam, visst, fnissa (?) och röka kan man göra själv, hela natten om man så vill, men snacka, nja, det blir lite väl enformigt. Hoppas förövrigt att Emma och jag kommer iväg till Paris på lovet. Skulle vara underbarast. Charlott
gammalt av juergen teller åt marc jacobs (som vanligt)
Jag är en mycket bitter kvinna just nu. En cynisk, rödhårig pessimist med ständigt argt ansiktsuttryck . Arg är jag, mycket mycket arg. Bits gör jag också. (Kom nyligen hem från föräldrar+elev+ledning-möte på skolan. Vi satt från 18:30 till 20:50 och kom inte fram till någonting. Usch för hur världen faktiskt är, så oansvarigt och sorgligt att man inte är mpn om att den kommande generationen ska vara glada och utbildnade människor. Nej, man satsar på arga, frustrerade självlärda individer. Lovely. Alltså, mötet var alltså inte direkt bidragande till min sinnesstämning och livssyn.) Charlott
Jag är inte värt besväret och det är jag väl medveten om.
Jag är beroende av sojalatte. Det är i princip det enda jag tänker på. Ja och det här bilden förklarar ju väldigt mycket mitt beroende(?).
Och jag tänkte säga såhär, tanken är att jag och C ska skriva något litet om oss själva, jag ska skriva lite om det jag gillar med vårmodet (oavsett om personen som kommenterade två inlägg tillbaka var oseriös? haha), vi ska bli mer positiva och nu förtusan ska vi göra bloggen finare. Eller vi. Snarare ni? Eller ja, någon. Är det ingen som känner sig jättefrivilig och vill verkligen göra om bloggen till något lite finare? Eller det är kanske lite mycket begärt.
Men om du får lust med att fixa layouten på våran blogg så blir vi jättelyckliga och kommer antagligen hypa dig för alltid.
Det här med photobooth. Man ser alltid lite konstig ut. Dagar man tycker att man ser dålig ut är man snygg på PB dagar man ser bra ut ser man dålig ut på PB. Det är lite udda det där. Som en egen liten värld.
Försöker hitta någon ny liten kärlek. Men inget känns riktigt lika kul längre. Behöver nog sommar. Fast något som gör mig glad är att jag och C ska försöka resa till Frankrike på påsklovet. Vi måste bara hitta någon att bo hos. Ni kanske känner någon?
Så länge får denna unge man, vid namn Petter Karlsson, vara lite snygg och i alla fall göra mig lite (helt ovetandes om det själv) gladare.
Jag förstår mig inte på mig själv. Eller till viss del börjar jag göra det, och jag kan säga er att det inte är mysigt. Det är inte charmigt på något vis att granska sig själv och upptäcka flera brister som man verkligen borde och kan göra något åt. Om man orkar. Vilket jag inte gör, för jag är en lat djävel, bevis på det är att jag nu tänker gå och lägga mig istället för att skriva arbetet jag skjutit upp i en månad. God natt. Charlott
Idag var det ingen vanlig skoldag, istället spenderades dagen på diverse olika utställningar, däribland besökte vi fotografins hus (som förövrigt numera ligger vid norrmalmstorg ist för skeppsholmen) Där är det just nu en utställning av Tom Hunters bilder. Sevärt, väldigt fina bilder.
Kanske är häxor det roligaste och mest inspirerande att klä sig efter i höst. Ingen toppen säsong enligt mig. Kan ha att göra med att jag faktiskt är rätt pepp på vårmodet.
Nu är jag hos Charlott. Ska sova här och anledningen till att det inte blir så mycket uppdateringar när jag är här är för att hon inte har PS. Detta gör mig frustrerad och lite smått galen. Men snart ska jag införskaffa mig en bärbar dator då blir det minsan andra bullar.
Hur som så har C färgat håret. Jag tog mig friheten att sminka henne och ta bilder. Men hennes redigeringsprogram är under all kritik. Förövrigt har jag blivit kär i veganlatte alltså latte med soja- eller havremjölk. Jag gillar inte kaffe egentligen, men det är en sådan fruktansvärt liten dos av kaffe i det, så det blir bara mysigt.
Idag spenderade jag estetiskverksamhet-lektionen till att läsa om henna. Sedan gick jag och köpte henna. Nu ska jag färga mitt hår.
SItter med spenatliknande gegga i håret. Har ingen aning om huruvuda det kommer bli rött, orange, lila, eller trilla av men en förändring blir det och impulsiva förändringar är alltid bra.
Nu har det kommit in lite klagomål och önskemål till bloggen. Dels att jag och C ska skriva lite om oss själva, dels en fråga om varför Tilde inte skriver och sedan om att vi blivit deppiga på senaste tiden. Att berätta lite om oss själva kan vi se till att göra inom en snar framtid. Tilde är borta för att så kan det gå ibland, livet är inte riktigt planerat. Och angående att vi är deppiga är för att våra liv jobbar rätt hårt emot oss just nu. Det går nog över snart. Och att jag har fått sämre stil och ser mindre lycklig ut sedan jag gjorde slut med Emil (som förövrigt var typ ett år sedan nu?) är väl inget jag riktigt vet om det stämmer. Jag var rätt deprimerad när jag var ihop med honom. Inte på grund av Emil, han är en sjukt underbar person och jag gillar honom på alla sätt och vis, men livet var bara lite krångligt just då.
Men för att bryta denna negativa trend som satt sig i denna blogg så ska jag skriva om något positivt: Idag var jag på en ansökan till UWC en utländsk skola som inriktar sig mycket på att man ska hjälpa folk. Det var först gruppdiskussionoch sedan satt man och fikade, pratade med gamla elever och med de folk som söker inte till skolan i väntan på att det skulle bli ens tur att bli intervjuad. Det kändes i alla fall som om det gick sjukt(!)bra och även om jag inte ens kommer vidare till nästa intagning (vilket man får reda på om ca 2 veckor) så känner jag att jag presterat så mycket jag kan idag och det gör mig nöjd!
Emobloggen number one, vi vet. Därför tänkte jag ge er ett inlägg som är rakt igenom problemfritt och underbart (eller probelmfritt tar jag tillbaka, beror på hur skillad du är i köket) Det är ett recept på dagen middag, indisk vegetarisk, kryddig, megasuperstarXXxporno-gryta.
För 4 pers; 600 g potatis (fast ajg som hatar potatis hade i sötpotatis och zuccini och aubergine ?MKT godare.. 1 purjolök 1 gul lök 1 dl rotselleri (mums) 1 stort äpple 2 msk olivolja 3 msk currypasta, valfri sort 7 dl vatten 1 burk krossade tomater 2 dl röda linser (jag tog kidneybönor ist eftersom jag just nu är allergisk mot linser) 1 ½ tsk salt 1 burk kokosmjölk ½ msk gurkmeja Saft av 1 citron 2 ½ msk riven färsk ingefära 1 apelsin, kravodlad eftersom skalet används Tillbehör: Färsk koriander, persilja och limeklyftor.
Do the dance like this: 1. Grovhacka och skär såsom du behagar: purjolök, gul lök, apple, rotselleri, fräs i olivolja under omrörning. 2. Tilsätt currypasta, låt fräsa, häll på vatten, krossade tomater, bönor/linser potatisen eller vad du väljer och salt. Låt koka upp 3. Tillsätt kokosmjölk, pressad citron, gurkmeja, och riven ingefära. Låt grytan koka ca 30 min, rör om lite då och då. 4. Tvätta och skiva apelsinen, lägg i klyftorna. Smaka av och krydda om så behövs. 5. Ställ fram och servera med koriandern, persiljan och limeklytorna! -Justja, lite basmatiris är gott till, lite för såsigt utan Mumsmums. Sjukt gott, dock är det ingen snabbmat, men är man smart gör man jumbomkt och kan bjuda vänner och ha som matlåda. Kan också vara ok om tex en snäll mamma lagar maten åt dig. Höhö Charlott
Det gör faktiskt fysiskt ont när folk sviker. Det gör faktiskt för ont för att det ska vara värt att ens engagera sig. Jag vet inte vad som är värst, men jag vill inte vara med längre. Jag vill inte ha någon i mitt liv vars handlingar och tankar kring mig rör mig. Man blir bara sårad. Och det gör för ont. för djävla ont. jag är dessutom allergisk mot tårar (ja det låter bara påhittat och dramaqueen men det är sant) min hy kring ögonen är överkänslig och tårar som är så salta är därför för starka och jag blir alldeles rödflammig/prickig och svullen. Det svider. Räcker det inte med att man sitter och gråter? Nej, varför skulle något vara hemskt och jobbigt när det dessutom kan vara obehagligt och plågsamt? Åh vad självömkan är mysigt, känner att bloggen blivit väldigt väldigt peppande, kan tänka mig att den skulle fungera som inspiration för kommande carneval i rio. Så fylld av liv och sprudlande glädje. ÖH
I wanna sleep in my bed, I wanna clean up my head, don't wanna look this dead, don't wanna feel this dread
inte någonsin blev sorg för tung det var bara kroppen som var för liten eller faktiskt för stor för stor och de som gick ned kom aldrig upp det ångrar jag alltid aldrig ska något få komma ner in eller ens få röra igen någon jag vet själv hur det är att vakna och inte minnas vem och vad som fick vilket sms vilket sos och vem som bryr sig och vem som svarar om någon svarar
Jag ska nog flytt från den här bloggen om ett tag. Orkar inte med att mammas jobbkompisar läser den. Det blir bara så fel på det viset.
Jag sitter här och utnyttjar verkligen min existens till fullo, jag äter kalamata oliver + tartexmackor med smörgåsgurka och önskar att jag kunde få somna in. Woopido vad livet är härligt. Inte ens när jag sover får jag vila ut, drömmarna hånar mig, de ger mig hopp om något som är förlorat. (och ja, när jag skriver det så börjar mina ögon tåras och lilla sorg-djuret tar ännu en liten tugga av min själ)
Igår var verkligen så sjukt tråkigt, eller innan ML, hos mig, hade jag och emma det sjukt mysigt och kul. God middag och rött, vi borde ha stannat hemma. Folket på ODDsters var inte kapabla till att ha kul. Musiken sög. Jag var dum nog att inte ha kontanter med mig och betalde därför med kort = jag köpte alldeles för mkt. Fan. Nu väntar jag på att älskade vanilla ska komma hit, vi ska plugga franska. Jag ha inte gjort något jag borde gjort detta lov.
Mitt liv är lika underbart som en akut diarré-attack.
Charlott
jag på min gas-spis, lagom glad i hatten för att tycka att ett självportätt är lägligt.
Om jag skulle skriva något om dig, göra en film eller prata om dig.
Allt är åt helvete. Jag sitter här och tröstäter. Jag gjorde en mikrokladdkaka. Den var okej.
Här ska ni få receptet.
Mikrokladdkaka
175g smör
3 ägg
3 dl strösocker
2 dl vetemjöl
4 msk kakao
1 msk vaniljsocker
Smält smöret i en bunke i mikron eller hur ni nu vill smälta det. Vispa sockret och äggen lite poröst och häll sedan ned de smälta smöret. blanda resten av ingredienserna i en egen bunke och rör sedan ned i ägg-smör-sockret. Grädda kakan i en form i mikron i ca 6 - 8 min.
Fint att ha glass eller grädde till tydligen. Jag hade bara mjölk, det var rätt bra till även om jag inte är något fan av mjölk.
Så här ser jag ut när jag äter kakan. Osminkad, mobbad t-shirt och väldigt väldigt ledsen.
Ni kan alla dö en plågsam död. Särskilt folk men fåniga telefonsvarare.
MAMMAS JOBBARKOMPISAR: Sluta läs min blogg, TRO ATT JAG ÄR LESBISK OM DET ÄR SÅ JÄVLA KUL ATT SNACKA OM.
Jag hatar ALLT. Har preci kommit hem från ML. Det var _så_ tråkigt. De var rätt noga med 20 år så alla var SÅ stela. Försökte få ingång folk att dansa, men alla var tråkiga.
TIllslut går jag och C innan klockan är tre. Har aldrig hänt tidigare. Hatar sthlms klubbliv. Att man måste vara 20 i princip. Hatar det.
Men jag pallar inte att dra hem med Charlott även om alla mina saker är där. Men jag tar bussen till värmdö. I busskön möter jag min bror och Oscar. Se är fulla. Min käre bror börjar berätta om att mammas jobbarkompisar har råkat hitta min blogg(i och med det där med TV4a antagligen.) och alla tror att jag är lesbisk och har sagt det till min jävla mamma. Och nu blev min bror sur på mig.
Jag hatar allt. Allt allt allt.
OCH FAN, så tycker jag om någon jävla hemsk ointresserad människa som bara inte fattar alls hur man hör av sig. Eller vill inte höra av sig.
Jag är knappt påverkad, men lite. Annars skulle jag aldrig publicera ett sådant här inlägg, som säkert någon trogen läsare kan fatta.
Jag har så mycket att vara arg på just nu. ARG ARG ARG.